Vad säger man när någon berättar att livet inte längre känns värt att leva? Många blir rädda för att säga fel, ställa en för rak fråga eller göra situationen värre. Det viktigaste är inte att hitta perfekta ord. Du behöver våga stanna kvar, lyssna och ta det personen säger på allvar.
I vår AOSP-utbildning arbetar vi just med de här situationerna. Deltagarna får lära sig mer om riskfaktorer, bemötande, öppna frågor och hur man agerar när situationen blir akut.
Våga fråga om självmordstankar
Det kan kännas obehagligt att fråga någon om hen funderar på att ta sitt liv. Många försöker därför närma sig ämnet försiktigt eller hoppas att personen själv ska ta upp det. Men när du är orolig behöver du våga fråga.
Du kan exempelvis fråga om personen har tankar på att inte vilja leva längre eller om det finns tankar på självmord. En rak fråga visar att ämnet går att prata om. Det kan också ge personen möjlighet att sätta ord på sådant som varit svårt att säga högt.
Ställ öppna frågor
När samtalet väl har börjat behöver du ge personen plats. Frågor som ”Hur har du haft det den senaste tiden?” och ”Kan du berätta mer om hur du tänker?” öppnar för ett längre svar. Försök inte fylla varje tystnad. Lyssna och låt personen berätta i sin egen takt.
Det här tränar vi på under vår AOSP-utbildning. Det är en sak att känna till vilka frågor som kan ställas. Att faktiskt våga använda dem när någon mår mycket dåligt kräver mer.
Försök förstå hur akut situationen är
Självmordstankar kan se väldigt olika ut. Därför behöver du försöka förstå vad personen menar och hur läget ser ut just nu. Finns det bara tankar på att inte vilja leva eller finns det en konkret plan? Har personen tänkt på när eller hur det skulle ske? Finns det något som tyder på att situationen är nära förestående? Ju mer konkret situationen är, desto viktigare blir det att agera snabbt. Vid omedelbar fara ska personen inte lämnas ensam och akut hjälp behöver kontaktas.
Riskfaktorer ger en större bild
Under vår AOSP-utbildning går vi igenom risk och sårbarhetsfaktorer som kan förekomma hos personer som befinner sig nära en suicidal kris.
Det kan exempelvis vara psykisk ohälsa, tidigare självmordsförsök, missbruk, ensamhet, stora livsförändringar eller andra svåra händelser. En enskild riskfaktor betyder inte att någon kommer att försöka ta sitt liv. Det handlar om att kunna se flera signaler tillsammans och förstå när det finns anledning att reagera. Vi arbetar också med vanliga myter och föreställningar kring självmord. Det finns fortfarande många missuppfattningar som kan göra människor mer rädda för att agera än de behöver vara.
Bemötandet spelar stor roll
När någon berättar om självmordstankar behöver du inte komma med en lösning på hela personens liv. Ett lugnt bemötande och ett ärligt intresse för vad personen berättar kommer längre.
Undvik att förminska känslorna eller snabbt säga att allt kommer att ordna sig. Undvik också att jämföra med människor som har det värre. För personen framför dig är situationen redan tillräckligt allvarlig för att den ska tas på allvar.
Lyssna mer än du pratar
Det kan vara frestande att direkt börja ge råd. I många lägen är det bättre att först förstå vad personen försöker berätta.
- Ställ följdfrågor
- Bekräfta att du har hört
- Våga låta samtalet ta tid
På vår AOSP-utbildning arbetar vi därför inte bara med själva frågan om självmord. Vi går också igenom hur du kan bemöta personen före och efter frågan och hur du håller kvar ett samtal som känns svårt.
Det går att träna på svåra samtal
Ett samtal om självmord är svårt att lära sig från en checklista. När en verklig person sitter framför dig kommer situationen att kännas helt annorlunda. Därför arbetar vi med praktiska situationer, reflektioner och rollspel under utbildningen. Deltagarna får prova olika sätt att ställa frågor och diskutera vad som händer när personen svarar på ett sätt man inte hade väntat sig. Det ger möjlighet att träna innan situationen blir verklig.
Rollspel gör det lättare att våga
Rollspel kan kännas ovant i början, men de fyller en viktig funktion. Du får prova hur orden faktiskt känns att säga.
Efter övningarna finns tid för reflektion och diskussion. Målet är inte att lära sig ett manus utantill. Målet är att känna sig bättre förberedd när ett svårt samtal dyker upp på riktigt.
AOSP har en stark förankring inom suicidprevention
AOSP står för akut omhändertagande av självmordsnära person. Utbildningen har utvecklats inom det suicidpreventiva arbetet och har en stark förankring hos NASP vid Karolinska Institutet.
Utbildningens innehåll omfattar bland annat risk och sårbarhetsfaktorer, psykisk ohälsa, bemötande, samtal, juridiska frågor och situationer som kan uppstå när en människa befinner sig nära en suicidal kris.
Vem har nytta av en AOSP-utbildning?
Du behöver inte arbeta inom psykiatrin för att möta någon som har självmordstankar.
Det kan vara en anhörig, vän, kollega, patient, boende eller person du möter i ditt arbete. Därför passar utbildningen både privatpersoner och yrkesverksamma.
Den är särskilt relevant för personer som arbetar inom:
- psykiatri, vård och äldreomsorg
- stödboenden och social verksamhet
- verksamheter där personal möter människor i utsatta situationer
- organisationer där psykisk ohälsa kan bli en del av vardagen
Men du kan också gå utbildningen för att du har en närstående som mår dåligt och vill känna dig mer förberedd.
Du ska inte bli behandlare
En viktig gräns är att du inte ska ta över rollen som psykolog, läkare eller behandlare.
Din uppgift kan vara att upptäcka att något inte står rätt till, våga fråga, lyssna och hjälpa personen vidare.
En enkel ordning att komma ihåg är:
- se signalerna
- våga fråga
- lyssna på svaret
- förstå hur akut läget är
- ta hjälp när situationen kräver det
Det kan låta enkelt när man läser det. I verkligheten är samtalet ofta betydligt svårare.
Träna innan samtalet blir verklighet
Det svåraste är sällan att förstå att man borde fråga. Det svåra är att faktiskt göra det när någon framför dig mår så dåligt att självmord har blivit en del av tankarna.
På vår AOSP-utbildning får du arbeta med riskfaktorer, bemötande, öppna frågor, praktiska situationer, rollspel samt lagar och rättigheter. Vi pratar också om myter och fördomar kring psykisk ohälsa och självmord.
Målet är att du ska våga kliva in i samtalet i stället för att backa undan.
Du behöver inte ha alla svar. Men du kan lära dig att ställa frågan, lyssna på svaret och veta vad nästa steg är.
